Jag borde känna mig som en förlorare. Jag har stora skulder efter alla middagar på restaurang, alla resor och alla "jag vet inte vart pengarna tar vägen". Jag har trivts för mycket och alldeles för ofta. Och nu står jag upp till midjan i mitt egna stålbad och försöker rensa upp och reda ut. Ändå känner jag mig som en vinnare. Inte för att jag har skulder, men för att jag vet att det går att ändra på och att jag kan klara av det om jag bestämmer mig för det. Det är en konstig upplevelse och den bryter tvärt av mot min känsla av ett privat misslyckande. Och visst är det att ta ut segern i förskott. Men jag vet att det går, jag vet faktiskt det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar