Pengar ger inte frihet. Inte för mig. Frihet är något mycket mer grundläggande och svårfångat. Men pengar ger manöverutrymme för att hantera en tillfällig svacka i humöret eller för att vardagen inte ska innehålla så mycket vardag. Jag inser hur viktigt det utrymmet är för mig, hur min något depressiva läggning tillfälligt kan muntras upp av ett besök på en restaurang.Samtidigt undrar jag vad jag är utan pengar? Jag tar t ex inte mitt ansvar som konsument och bidrar på det viset inte till vår gemensamma tillväxt och välfärd. Alltså måste jag bli något annat som människa, det som alla motståndare till konsumtionssamhället pratar om. Bli något mer, oklart vad. Kanske ska man ägna sig åt fortplantning och vara bärare av ett antal moraliska värden och handla därefter. Eller så ska man förkovra sig själv och ägna sig åt bildningsverksamhet. Jag vet inte. Ärligt talat är det svårt att orientera sig i vårt samhälle utan pengar i handen när man vant sig vid att ha dem. Och jag tycker om att ha dem. Många andra människor har inget val för de har inga pengar. Jag har åtminstone det- ett val. Kanske är det vad jag är: Någon som väljer. Och då väljer jag att hålla igen, men bara för att manöverutrymmet ska öka på sikt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar