Under senaste veckan har det gått långsammare för mig att få in pengar. Försäljningarna har minskat, dels för att jag har färre saker att sälja och dels för att grejorna ligger på Blockets bakgård, bortglömda på annonssida 63 med en sidvisning varannan dag. Sakerna har blivit osäljbara eftersom annonserna legat ute för länge, det blir liksom något fel på saker som inte säljs inom två veckor.
Därför känns det trist att räntan på kreditkortet ökade min skuld med 426,39 kr. Plötsligt blir det oerhört tydligt hur mycket pengar som försvinner till ingenting. Ett pris jag betalar för min oförmåga att vänta. Vänta på att få köpa, vänta på att konsumera, vänta på det roliga, vilket får till konsekvens att jag får betala massa pengar för något jag tyckte var roligt en stund för länge sedan. Ändå tycker jag inte om att vänta, jag vill ha nu, även om jag inte har pengar. Det är en liten knatte som bor i mig och som inte vill bli vuxen. Det är fånigt förstås, men likväl sant. Jag får tugga i mig att min skuld nu ökar igen och fortsätta hålla i, inte ge upp för frestelsen att strunta i alltihop. Jag har i alla fall lunch lagad att ta med mig. Och småutgifterna har inte ökat. Alltid något.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar